NATO, USA, Storbritannien och Ryssland m.fl. använder sig av stridsuppgiften räd för markstridskrafter och erfarenheter från bl.a. Irakkriget 2003 visar att de kan få stor betydelse. Räder anses överensstämma med manöverteorin, men räder återfinns inte som stridsuppgift för svenska markstridskrafter.Denna uppsats analyserar stridsuppgiften räd för markstridskrafter, operationaliserar två indikatorer för räder och med hjälp av dessa undersöks hur räder är förenligt med FM nuvarande doktrin och Reglemente för Markoperationer (RMO).Undersökningen visar att räder inte är förenliga med nuvarande doktrin och RMO. Bl.a.

Influences from military theory are a part of the development of military doctrines. This thesis has, by using a method with three different dichotomies, traced and classified influences from William S Lind?s theories regarding manoeuvre warfare in the Swedish military doctrine, for land operations. The purpose has been to discuss the connection between military theory and how the Swedish doctrine for land operations (DMarkO) has been formulated. It has also been to show what this influence depends on and what consequences it will present.The examination has shown that William S.

This essay is about the tactical basic principles as they are mentioned in the Swedish Doctrine for land based operations (2005) and the German side during the battle of Verdun 1916. The purpose of this essay is to clarify whether the used doctrine is appropriate to use on future attrition battles.        This is done by a case study of the German side during the battle ofVerdun. In this case study indicators of the basic principles are then identified and analysed with the starting point at the two questions that the essay is based around. The essay starts with an introduction where above is attended, in the second part the basic principles, the background to the battle and the battle itself is described. Finally the tactical basic principles are analysed and discussed based on the questions that the essay is based on.In the analysis and the discussion the conclusion is drawn that the tactical basic principles were present on the German side during the battle of Verdun and that they are of a general character and may be applied on both attrition warfare of 1916 and modern battles of attrition..

I och med Militärstrategisk doktrin 2012 och senast Operativ doktrin 2014 har Försvarsmakten gått ifrån att vara en debutant i doktrinära sammanhang till att faktiskt genomföra doktrinutveckling. Detta mitt under en tidsperiod som varit säkerhetspolitiskt omvälvande och där doktrinutvecklingen globalt har accelererat under åren som följt efter 9/11. För att få djupare förståelse och insikt för doktrinutveckling går uppsatsen in bakom doktrinens egen text för att analysera dess innebörd och syfte utifrån ett vetenskapligt angreppssätt.Uppsatsen syftar till att systematiskt analysera Operativ doktrin 2014 för att få en djupare förståelse för vilken roll och utformning Försvarsmaktens rådande doktrin har..

Föreliggande arbete undersöker metodmässig interoperabilitet genom att jämföra de kommande svenska reglementena Reglemente för Markoperationer och Markstridsreglemente 6 ? Bataljon och deras överensstämmelse med den doktrin som nyttjas av International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. Undersökningen syftar till att lämna ett bidrag till den svenska reglementsutvecklingen.Arbetet visar att det finns en överensstämmelse avseende grundbudskapet att lokalbefolkningen behöver skyddas och att man måste förstå deras situation. Det föreligger en låg grad av överensstämmelse avseende metoder för att skydda befolkningen.Författaren lämnar tre rekommendationer:1. Omarbeta beskrivningen av stabiliserande metoder2.

Överraskning är en av Försvarsmaktens sju grundprinciper för krigföring. Syftet med uppsatsen är att få fram åtgärder som är viktigt vid planerandet och genomförandet av en överraskningsoperation. Problemställningen jag sätt är enligt följande:Vilka åtgärder krävs för att planera och genomföra en lyckad överraskningsoperation? Källorna jag har nyttjat är tagna utifrån en stor tidsperiod med början på Clausewitz bok ?Om kriget?. Därefter så har militärteoretikern Liddell Harts texter studerats.

Doktrin för luftoperationer fastställdes som styrande dokument för alla luftoperationer 2005. Har då doktrinen blivit det styrande dokument i Flygvapnet som den är tänkt att vara?I denna uppsats avser jag undersöka till vilken grad Doktrin för luftoperationer är implementerad i flygvapnets ledning och om doktrinen används som styrande dokument i utformningen av ordrar, direktiv och TOEM.Jag har genom en kvalitativ textanalys granskat två centrala dokument ur olika perspektiv, för att utröna till vilken grad doktrinen används som styrande dokument. Jag har även intervjuat utvalda delar i flygvapnets ledning för att få ledningens uppfattningar av graden av implementering. Jag har i uppsatsen använt mig av en tregradig skala: Inte alls, Till del samt Fullständigt implementerad.Genom dessa analyser har jag kunnat dra slutsatsen att Doktrin för luftoperationer endast till del är implementerad i flygvapnets ledning..

Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper.

Manöverkrigföring är en central del i Försvarsmaktens syn på stridens genomförande och nyttjandet av sina väpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertänkande tillmäts också stort utrymme i den militärstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillämpning för Militärstrategisk doktrin 2012 och därmed upphävandet av Militärstrategisk doktrin 2002 fann jag det värdefullt att analysera utvecklingen inom förhållningssättet till manöverkrigföring i doktrinen.Med kvalitativ textanalys som metod jämförde jag de båda doktrinerna i hänseende till manöverkrigföring och manövertänkande för att se om det skett någon utveckling. Jag belyste även möjliga påverkande faktorer på doktrinutvecklingen i två internationella insatser, nämligen KFOR och Isaf.Jag fann att en utveckling har ägt rum i förhållningssättet till manöverkrigföring och manövertänkande och att Militärstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhållningssätt än sin föregångare som hade ett mer okritiskt och föråldrat förhållningssätt till manöverkrigföring..

1958 års Försvarsbeslut innebar att den svenska Marinens anslagstilldelning kraftigt minskades. Marinens uppgifter i invasionsförsvaret skulle i händelse av krig dessutom reduceras och till del övertas av Flygvapnet. FB 58 blev styrande för Marinens utveckling under hela perioden efter 1958.Marinens sjöoperativa doktrin (doktrinen för sjöstridskrafterna) var vid denna tid inte officiell eller uttalad. Doktrinen har inte tidigare beskrivits som sådan för denna tidsperiod.Uppsatsen beskriver Marinens sjöoperativa doktrin 1958-61. För rekonstruktionen prövar författaren en modell framtagen av övlt Tommy Pettersson (ChP 06-08) för en motsvarande studie av luftoperativ doktrin 1958-66.

1979 till 1989 pågick en sovjetisk militär insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekämpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan återigen ett insatsområde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta talibanerna och sätta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fästena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som från Sovjets insatser som kunde haft en effekt på denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats är att utgå från de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och påvisa framgångsfaktorer som kan användas på markoperationer inom ramen för upprorsbekämpning.

Förändringar i den svenska säkerhetspolitiken under 2000-talet har gjort att Försvarsmakten i större utsträckning bidrar med trupp till internationella fredsfrämjande insatser världen över. Dessa har endast varit i konfliktområden med så kallade irreguljära aktörer. Förändringarna har gått fort och det finns delar av Försvarsmakten som inte hunnit med i omställningen. Reglementen och doktriner är ett av dessa områden. Arbetet med doktrinerna har precis börjats men det finns idag inget arbete som påvisar hur relevanta doktrinerna är för den verksamhet som Försvarsmakten bedriver i internationella insatser idag.Syftet med uppsatsen är att börja fylla detta kunskapshål och undersöka i vilken grad Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin är tillämpbar för irreguljära konflikter och besvara frågeställningen: Är Militärstrategisk doktrin relevant som vägledning för att lösa Försvarsmaktens uppgifter i irreguljära konflikter?I uppsatsen beskrivs irreguljära konflikters bakgrund och karaktär samt aspekter som anses viktiga för att insatser skall lyckas med att skapa fred i konflikterna.

Under våren 2005 fastställs doktrinen för markoperationer i den svenska Försvarsmakten.Doktrinen bygger på manövertänkandet, något som rimligen bör påverka hur armén bedriverförbandsövningar. För att kunna införa en ny doktrin krävs att den efterlevs, prövas ochutvärderas, inte minst för att kunna utveckla densamma. Det är förhållandevis enkelt att rentintellektuellt bekänna sig till de teorier om manöverkrigföring som doktrinen bygger på, det ärdesto svårare att tillämpa manöverkrigföringens principer och att skapa förbandsövningar som gördet möjligt att tillämpa dem. Problemet som studeras i denna uppsats är således följande:Återspeglas manöverkrigföringskonceptet i arméns slutövning (RSÖ-04 Dubbeleken)?Mitt påstående är att armén under RSÖ-04 inte övar manöverkrigföring i den utsträckning somkrävs för att kunna införa och utveckla manövertänkandet inom armén.Syftet med uppsatsen är att kartlägga förekomsten av manöverkrigföringskonceptets centraladelar, läs principer, i arméns slutövning (RSÖ-04).

Den amerikanska armén har under lång tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats..

Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna och slagen vid Tannenberg och Somme under första världskriget. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka taktiska grundprinciper som användes vid dessa slag samt med hjälp av dessa försöka ge en förklaring till dess utgång.De taktiska grundprinciperna är hämtade ur Doktrin för markoperationer, vilket skall ge en förklaring till huruvida dagens svenska version av dessa kan appliceras på gårdagens slag.Den metod som legat till grund för arbetet är fallstudier baserade på en litteraturstudie. Fallstudierna medför att en djupare analys och beskrivning av händelseförloppen kan ges än om längre epoker i första världskriget skulle ha avhandlats.Arbetet är uppdelat i en inledning, där det ovannämnda är beskrivet. Därefter följer en avhandling där teorin kring de taktiska grundprinciperna beskrivs samt fallstudierna redovisas. Därefter kommer en analys där teorierna appliceras mot fallstudierna.